Robban Zetterquists Handbollsblogg

OS-invigningne är avklarad. Nu brinner OS-elden över London, och det blev en magisk fredagskväll inte bara över Englands huvudstad, utan även bland hela världen.

Ett riktigt påkostat kalas men fortfarande väldigt ödmjuk tillställnnig, vilket gladde på mig mycket. Det var proffsigt upplägg, och efter stor förväntan är det snart dags för själva tävlingarna.

 

Okej, jag vet att fotbollen har tjuvstartat.

 

Det är lördag den 28 juli  och om några timmar när detta skrivs skall vårt kära handbollslandslag på damsidan gå in i OS-sammanhang. Det kommer att bli riktigt tufft. På andra sidan står Danmark, ett Danmark som blågult besegrade i Norge för ett par dagar sedan.

 

Nu är det så att den matchen är historia. Sverige vann som bekant, men nu är det andra förutsättningar och matchen startar 0-0. Det känns som denna match är oerhörd viktig. En seger = en perfekt start på spelen.

 

Men var står Sverige någonstans. Fågel eller fisk, eller kanske mittemellan? Jag vet faktiskt inte. Jag hoppas självklart på engagemang och det kommer vara nödvändigt.

 

För Per Johansson och hans landslag får det inte handla om någon form av "shopping-äventyr". Nu skall det krigas, och det är stora förväntningar på detta landslag, i alla fall hos mig.

 

Det måste vara fart under skorna. Jag är inte ororlig för Sveriges försvarsspel. Det är och har varit en styrka hela tiden. Nej, det är Sveriges anfallsspel som jag inte tycker har fungerat så bra som det är möjligt.

 

Vad beror det på?

 

Kunskap? Vilja? eller tålamod? Du får själv bestämma. Det måste skjutas, det måste klaffa samarbetet 9M och M6 och Sveriges playmaker Bella Gulldén får inte sjabbla utan gå för det och dessutom hela vägen. Jag blir förstås inte ledsen om spelare som Torstensson, Alm och Helgesson dominerar.

 

Heja, Sverige...Nu är det OS-fest. Jag hoppas kunna få skriva om Sveriges två första poäng i kväll, lördag.

 

 

 

Nu jädrans är det OS-fest i hela världen.

 

Ha en bra dag!

 

Robban Z